Ätstörning eller inte?
Jag vet varken ut eller in längre. Var går gränsen mellan att ha en ätstörning och att bara vara typ...viktberoende?
För ungefär ett halvår sedan visste jag att jag hade en ätstörning. Mat äcklade mig fast på samma gång ville jag bara äta mat, känna mig mätt och ha roligt. Älskade att se vågen gå neråt (vem fan gör inte det?). Ville också röra på mig hela tiden, satt ofta plastfolie runt mina lår, min mage och mina armar medan jag dansade/hoppade runt här hemma. Brydde mig inte om att det var vattenvikt.
Nuförtiden är det ungefär samma, men lindrigare. När jag inte är hungrig tänker jag inte så mycket på mat, men när jag igen är hungrig är det det enda jag tänker på. Inte alltså på mat som "det skulle smaka så gott med en hamburgare just nu" utan jag planerar hur mycket jag får äta, hur många kalorier det finns dem och sånt.
När jag ser vågen gå neråt blir jag glad, men det är inte alltid dagens höjdpunkt som det var förr. Om vågen däremot visar mera än föregående dag blir jag irriterad och känner mig usel hela dagen.
Jag tycker att 900 kcal är sjukt mycket, och känner mig rätt usel om jag äter så mycket fastän jag vet att normalt ska jag ha typ 1800 kcal.
Tycker inte att jag har en ätstörning men att jag typ har lite problem med maten? Eller jag vet inte. Blir galen på det här och vill bara slänga en stol ut genom fönstret för helvete!!!
Tack och adjö.
För ungefär ett halvår sedan visste jag att jag hade en ätstörning. Mat äcklade mig fast på samma gång ville jag bara äta mat, känna mig mätt och ha roligt. Älskade att se vågen gå neråt (vem fan gör inte det?). Ville också röra på mig hela tiden, satt ofta plastfolie runt mina lår, min mage och mina armar medan jag dansade/hoppade runt här hemma. Brydde mig inte om att det var vattenvikt.
Nuförtiden är det ungefär samma, men lindrigare. När jag inte är hungrig tänker jag inte så mycket på mat, men när jag igen är hungrig är det det enda jag tänker på. Inte alltså på mat som "det skulle smaka så gott med en hamburgare just nu" utan jag planerar hur mycket jag får äta, hur många kalorier det finns dem och sånt.
När jag ser vågen gå neråt blir jag glad, men det är inte alltid dagens höjdpunkt som det var förr. Om vågen däremot visar mera än föregående dag blir jag irriterad och känner mig usel hela dagen.
Jag tycker att 900 kcal är sjukt mycket, och känner mig rätt usel om jag äter så mycket fastän jag vet att normalt ska jag ha typ 1800 kcal.
Tycker inte att jag har en ätstörning men att jag typ har lite problem med maten? Eller jag vet inte. Blir galen på det här och vill bara slänga en stol ut genom fönstret för helvete!!!
Tack och adjö.
Kommentarer
Trackback
