Me, myself & I

Jag hatar mej själv, fullkomligt hatar mej själv. Det är inte bara utseendet, utan hela personligheten. Jag förstår inte varför jag är så svag, varför jag inte lyckas. Kan inte vara mej själv med knappt någon längre utan jag blir genast kall och kylig mot personen och måste verkligen tvinga fram ett leende. För varje dag som går börjar jag känna mej som jag vill flytta härifrån, till ett nytt ställe med nya människor och starta om från början, samtidigt är jag rädd för att lämna allt det jag är van vid, det vanliga.
Kanske är det någonsorts tonårskris, jag vet inte. Kanske är jag bara en misslyckad person som inte borde finnas till? Jag vet inte det heller. Har ingen aning om min plats och försöker hela tiden knyta ett band till något så jag kan känna mig som jag är hemma, så att jag faktiskt passar in någonstans, men nej. Jag har inte heller någonsin fått höra att någon bryr sig om mig, inte mina föräldrar, inte mina släktingar och inte mina vänner. Okej, vi pratar inte om något sånt med mina vänner, så de har inte fått höra det av mig.
Jag tror att det satt sina spår på mig, det är omöjligt för mig att säga till någon "jag älskar dej" eller något liknande, det tar bara emot. Det känns inte rätt fast jag egentligen skulle vilja säga det. Jag blir också väldigt..besvärad om någon säger t.ex att den tycker om mig.

Tycker det är alldeles fruktansvärt att redan 9-åringar börjar tänka på att de borde "banta", att de är feta och hur mycket kalorier det finns i viss mat. Har inte lagt märke till det så mycket förr, men idag råkade jag lyssna på några småungar (8-10 år?) i matsalen när jag höll sällskap till min kompis. Anyway, alla flickor pratade högt om hur tjocka de var, vissa petade i maten och tjatade om kalorier och en annan visste att ett knäckebröd är ungefär 30 kcal. Jag blev helt chockad! Jag menar, när jag var liten trodde jag att om man åt 200g så gick man upp 200g, spelar ingen roll om det var choklad eller sallad, (kanske inte riktigt så but you get the point). När jag var 13 år gammal började jag först komma in i vad kalorier är för något. Kanske är det bara jag som överreagerar igen, men jag tycker det är så synd att redan i den åldern börjar man bry sig om sånt :/

Hur är det med er? När "förstod" ni var kalorier är?

Beach 2010...hur fan kan är tänkt att jag ska gå på stranden i simdräkt. Skulle villa ha en fin söt liten bikini på mig, men är man såhär fet går det ju inte!!!
Är så arg på mej själv, varför verkar det som alla andra lyckas med att gå ner utan jag?! FAN FAN FAN!